tisdag 29 september 2009

Iron Maiden t-shirt

Idag är tvättdag, och min sista rena t-shirt är en maidentisha. På nåt konstigt sätt står en sådan tisha ut från mängden här, till skillnad från i sverige.

Detta medförde såklart att jag blev uppdragen "på scen" under morgonens föreläsning i materialhållfasthet, för att där lösa ett problem inför hela klassen, 210 pers.

Vidare har alla "vuxna" som jag talat med under dagen försöka utala ordet "Iron Maiden", vilket låter rätt kul. På frågan om dom känner till bandet svarar alla -ja, lite grann (eller nåt sånt). När jag följer upp med påståendet att dom är vekligt bra tittar dom bort, vilket också är rätt kul.

Fransmänn- och syskor är ju nämligen otroligt korrekta. Bara en sån sak som att efter två veckor i en klass med mer än 200 elever vara den första med ett bandtryck på en t-shirt säger ju rätt mycket.

Alla lärare, föreläsare o dyl har kostym och slips. Kavaj nån enstaka gång iofs.

Det kostar 3 € att köra en tvättmaskin i internatets tvättstuga.

360 kickflip och en del annat

Där satt den. Först tänkte jag inte säga nåt, för bara en kille såg det och jag känner inte ens honom. Men alla trodde på mig, och dom sa att det var okej att gå ut med det offentligt. Det var verkligen lätt när den satt.


Påvägen hem när jag bytte tunnelbana var det en gatuartist som var så bra att jag hoppade över flera tåg för att lyssna på henne. Anna Legras hette hon. Kolla upp det!



När jag väl hoppade på tåget var en klasskompis på samma tåg. Han bjöd på middag hemma hos honom, så nu har jag fått äta ur det kulinariska franska köket, och fått umgås med dom, för utbytesstudenter, så eftertraktade fransmmännen. Han hade dessutom Mas-öl hemma.



Nu när jag skriver detta är det ett jävla liv på småungarna, det låter som om dom dunkar en stol i en vägg ungefär där jag har huvvet. Tur att man ska sova så man slipper lyssna på skiten. Oj, nu ere några som ligger med varann å. Fasst det gick snabbt.

söndag 27 september 2009

sol å badshorts hela dan

gick upp, ut, somnade i solen, läste deckare, somnade, åt baguette, somnade, solade, läste deckare. Åkte in till paris o åt falafel, tog en kvällspromenad, hamnade i notre dame på gratis biovisning av byggnadens historia

betongböjskate imorrn antagligen

lördag 26 september 2009

Fredrik Wallman i Paris

Frallans närvaro i Paris har under dagen varit så påtaglig att man undrar om han inte sitter på nåt hak i närheten och dricker halvöl och berättare om årtal.

Så här gick det till:

Förra helgen var jag på ska-punkspeling med P.O box. När jag kom ut stod det två och hånglade utanför spelstället, och det stod två skejtar bredvid. Jag avbröt bryskt och förklarade att jag var ny i stan och att jag skulle skejta med dom framöver. Killen tog mitt nummer.

I morse, precis innan jag hade lektion i "Comptabilité Analytique" så messade han å frågade om jag var på. Efter lektionen stressade jag iväg till Bastiljen där vi skulle skejta. Vi skejtade ett litet men najs spot. Se bilden.

En annan skejtare där var grym som fan och mycket trevligare. Trevligare än Fan alltså. Vid en paus började vi snackade en hel del och jag sa att jag nötte treflippen som jag aldrig har satt förut.

För ickeskejtare: Dom flesta sätter treflippen, eller 360 kickflip, ganska tidigt eftersom det är ett så pass credigt trick att dom helt enkelt lägger ner jävligt mycket energi på att lära sig det.



Den säkra snubben, Gilles (på bilden), sa att han heller aldrig satt den. Jävligt otippat. Jag berättade vad jag lärt mig av Fredrik, och som jag själv haft i huvvet hela dan.

Det går ut på att man drar bakfoten snett framåt.

Snubben hade aldrig hört på maken och vart peppad som fan.

Vi nötte rakt av i säkert mer än en timme. Båda kände flippen komma närmare, även om ingen satt den. Men peppet var fan obeskrivbart.



Vid sexblecket förvandlades det undersköna marmorspotet till en vanlig, tråkig, fontän.

dagens gåta

Vad har 88 fingers louie, bob dylan och hanoi rocks gemensamt?

Dom har samtliga försvunnit ut spotifybiblioteket. hur kommer det sig?

SÅ JÄVLA GÖTT

Skatat hela dan å nött treflip utan att sätta, två nya grymma skatekompisar, strålande solsken å varmt å skönt.

Köpt basker i en skatebutik, skatat hem från affärn med en baguette under armen, rosévin i ryggan. Det finns en Iron Maidenlåt som heter "When worlds collide", men den är inte lika bra som den här dagen hittils.

Lyssnar på Ella & Louis "Dancing cheek to cheek" just nu. Utgång ikväll.

Paris. Sån jävla stämning!

det spanska träsket

jag har ju hamnat i något av ett spanjackträsk. Det är väl ungefär som ett vanligt utbytesstudentträsk, fasst dom flesta utbytesstudenter i frankrike kommer spanien.

Förutom kineserna förstås, men dom får man ju jaga med blåslampa om man ska få kontakt med.

Utöver den vanliga spanskfranska kopplingen så verkar valencianteknologer ha särkild fallenhet för huvudstaden paris. Således har jag ikväll ätit sushi med säkert tjugo spanjacker från just valencia, plus en från andalusien, och en skotte.

Det passar ju extra bra eftersom jag kan typ tre ord, bara svordomar, på spanska.

Vi hann iallafall med sista tåget hem så vi slapp ta bussen. Men jag orkade inte gå å köpa jordnötssmör idag, och imorgon (lördag alltså) så har jag lektion.

Det där med att ha lektioner på lördagar har ju en ganska lång o megafransk historia bakom sig. Det är ju förstås så att civiliserad baguettätare skall leva i en civiliserad stat. Annars hade dom ju lika gärna kunnat skita i revolutionen och hela -68 tjossan och allt argumenterande som dom håller på med jämt.

Lika själklart som tomten är kristen måste ju en civiliserad stat vara sekulariserad. Naturligtvis respekterar man religonen osv, och att ta bort söndagen som helgdag tyckte dom kanske var lite väl att ta i.

Men dom ville ju i allafall markera. Därför så bestämde man sig för att ge lite ledigt på lunchen istället, den har ju ingen speciell religiös koppling. Skolorna som måste diciplinera sina framtidsciviliserade medborgare fick har kvar vanlig kortlunch. Men då fick dom ledigt onsdag eftermiddag istället.

Onsdag, mitt i veckan, ingen religiös koppling, perfa. Men följdproblemet blir ju att ungarna inte får tillräckligt med tid i skolan. Följdaktligen så snodde dom lördag förmiddag, lördag är ju ändå semireligiös eftersom man bara är ledig just då för att den ligger bredvid söndagen.

Av nån helt oförståelig anledning är det dock inte okej med vanliga lektioner på lördagar. Det måste vara nåt speciellt, som typ prov, kvarsittning, obligatoriska labbar eller praktiskt arbete eller nåt sånt.

I fyra dagar i rad har jag ätit middag med skotten i solskenet utanför vårt hus, baguette eller hårdbröd med ost, sallad å jordnötsmör å banan. Fasst idag fyllde jag som sagt på med lite suchi.

Spanjorerna börjar sin middag vid halvelva.

fredag 25 september 2009

äkta erasmusstudent

igår var jag på en sån där erasmusstudentfest, där alla studenter går in gratis innan midnatt, dom öppnade elva. Halv tolv gick vi in och det var redan fullt drag med folk som dansade på scener och upphöjningar ur golvet. Alla spanjorer var helt överens om att det enda som dög vara att hålla på tills morgonkollektivtrafiken satte igång igen.

Det var en sån där riktigt äkta utbytesstudentfest, med svinmycket folk som har sjukt kul, som kanske inte är sådär svennepackade som en annan brukar kunna bli, trångt och dansant var det, folk tycker det är spännande att dansa i bar överkropp och testa stage-dive på annat folk som dansar. Ett och annat hångel gick väl även att iakta för den som hade huvvet på skaft. Rent generellt var det väl lite technomixad euro som gällde, men temat på festen, jag tror att dom alltid har nåt tema, var mexiko, så nog fan drog dom av la-bamba och nåt annat liknande också. Plus den där Aerosmith - RUN DMC-låten som ju ändå är rätt fet ändå.

Skotten som jag bor bredvid, som är en rätt lugn snubbe, och jag drog vid tvåsnåret, nattbuss alltså. Det tog väl en och en halv timme drygt att ta sig hem. Bra att veta.

Idag fick jag fransk bankkort också. Precis när jag hade hämtat ut det så snubblade jag över ett ställe som sålde Vans-slipons för 39 € så det blev till att terra kortet på ett par sånna. Funkade svinbra.

Apropå svinbra så kan man se folk här som går runt med ansiktsmasker. För nån vecka sen hade ca 100.000 fransoser och fransyskor insjuknat. Men det verkar rätt lugnt ändå tycker jag. Det råder ingen allmänvaccinering här som i sverige.

På erasmusfesten delade dom också ut klistermärksflaggor som man skulle ha på bröstet för att visa vicket land man var från. Jag tog Kina.

torsdag 24 september 2009

idag



nu har jag äntligen beställt högtalare, när dom kommer blir det till att skaffa spotify premium å sätta medeltidsutlänningarna på plats!

Sen har jag franska idag, då ska jag hålla en liten treminutersföreläsning om trädgården utanför slottet versaille.

Sen är det fest ikväll, bredvid eiffeltornet nånstans. Det var fest igår också, men dom var tvugna å stänga tio för det ligger ett hotell precis bredvid, så dom fick inte ha fönstret öppet heller, men dom dansade som idioter. När man kom in på festen fick man lock för ögonen med dimma på brillorna och kondensen droppade från taket och alla som kom ut ur festlokalen var helt genomblöta. Vi vände i dörren.

Annars så känns det som om jag börjar komma i form här, kanske inte händer så mycket mer spännande å då blir det väl kanske inte så mycket bloggande. Såvida jag inte börjar modeblogga förstås, Paris är ju ändå modets mecka.

tisdag 22 september 2009

mera om att bo

Jag glömde ju säga att dom flesta som bor här är i 18-19-årsålders, nyutsläppta från ett franskt patriarkalt hem med strikta regler. Dom lever verkligen ut sin nya frihet, dom skriker, sparkar i väggarna, verkar ha mycket pengar för dom verkar supa 7 kvällar i veckan, även om det är någon form av kontinentaldrickande dom hänger sig åt, men det hindrar dom ju inte från att hålla på å öppna mitt fönster mitt i natten för att kolla vem den nya killen är. Alltså det är ett sjukt jävla liv varenda jävla kväll och ljudisoleringen är noll. Tycker man sånt är drygt så skulle man kanske inte trivas här.

Och idag provskejtade jag minibetongparken som ligger här bredvid. Det rör sig alltså om nån form av microbowl, något lägre än lilla humlan, en halvramp, ungefär som frysens mini i höjd, och ett fyra fem meter långt, runt, flaträcke som kanske är 25 cm högt. microbowlens cooping sticker ner, inte ut som den borde. Det gör att ibland när man grindar så får man hugg eftersom att coopingen går ner så pass långt att man grindar betongen istället, och den är inte ingrindad, spricker typ. Böjjern är ungefär som den som fanns inne i uppsalas hall kullagret förut, slöare än humlan, plus att det inte är nån böjj alls dom sista typ tre deccen mot coopingen. Sen är skarven mellan böjjen och botten så där satt det nästan hugger litegrann också. Konstigt nog är böjjen i sidled, der är fyra corners, helt okej. Det är lätt att pumpa fart, och roll-ins är ju typ lättare än att droppa. Det är kanske roll-in tricks man ska satsa på i den här rampen, för både stalls och grinds är svåra att få till med tanke på coopingen. Slides är omöjligt för det är i princip omöjligt att inte få alla fyra hjulen att ta i betongen samtidigt när man för rock to fakie. Bra gripp i betongen är det å, så några nya revert-tricks blir det inte. Blunten satt idag, första gången nånsin i betong! Jag tror jag ska göra några försök på den där wheelie roll-inen som frallan satte i hjortis sist vi var där.

En av dom spanska tjejjerna på skolan är rätt söt.

måndag 21 september 2009

Om boende

Det finns inga möjligheter till att kyla eller laga mat. Under hela helgen och måndagsmorgonen fanns inget varmvatten. Vi är 24 personer på två toaletter och två (kalla) duschar, och båda toaletterna läcker vatten så att man inte kan sitta på dom utan att ha fötterna i vatten, och den ena kan man inte ens stå utanför toarummet och kissa in på så mycket vatten är det på den.

Jag har tre kontakter och två lampor på rummet, varav en av varje är ur funktion. Englasfönster med tre lager gardiner (jag gillar inte gardiner). Rummet var skitigt och soporna inte tömda när jag flyttade in, allt är slitet och dörren går inte att stänga ordentligt.

Jag brukade ha fönstret lite öppet hela tiden vilket var mycket praktiskt när jag hade tappat bort nyckeln, men natten efter vaknade jag klockan fyra på morgonen av att två fyllon till bråkstakar slänger upp mitt fönster och kräver cigg och att jag ska öppna upp ytterdörren eller ge dom koden så dom kommer in.

Vattnet luktar klor. Det kostar nästan femtusen spänn i månaden (och man kan som sagt inte laga mat). Om man är ute i Paris så måste man antingen åka hem innan midnatt eller efter klockan fem för att kunna åka kollektivt.

Men jag måste säga att jag trivs fan ypperligt. I dag åt jag middag på bänken utanför huset tillsammans med skotten som har rummet mittemot. Pain Riche (sv för baguette) med ost och salladsblad. mmmm, la vie est belle!

söndag 20 september 2009

Grippa skejten de e techno i paris

I går när jag var på väg att åka in till stan för att gå på technoparad på paris gator så hörde jag ett ljud som får många i min bekantskapskrets att rycka till. Slammer. Det visade sig att precis bredvid där jag bor ligger en pytteliten betongyta. Där är nån form av microbowl, en halvramp och ett flatträcke.



Technofesten var det drag på, måste ha varit hundratusentals "besökare". Tegelbyggnaden på vänster sida är min skola.



Om ni åker till Frankrike och tycker att dom påminner er onödigt mycket om att ni borde bytta griptape på skaten, det sitter afficher lite här å där som antyder det, så var inte oroliga. Det är inte grippen det är fel på, Gripp A är namnet på Den nya influensan på franska.

lördag 19 september 2009

P.O. Box

- Ta till vänster där nere

- Nere vid gatan, väntar min taxipartner till vänster nere på gatan?

Klockan är strax efter fyra lördag morgon och trots att det är mer än sex timmar sen bandet slutade spela har jag fortfarande tidernas rövsvett.

- Nej förresten, till höger blir det, där väntar dom på dig

Väl nere i foajen går man ju vilse tre gånger på tolv meter eftersom nån jävel har bestämt att fransk arkitektur vid något tillfälle skall ha kategoriserats som "ultra-moderne" och ha högt i tak, raka vinklar, mycket speglar och plankor av trä i väggarna. Det är inte en kotte på gatan. Så jag går till höger. 50 meter. 100 meter. 150 meter, och äntligen! Visserligen inte den snygga tjejen som jag skulle dela taxi med, men en snubbe som försöker putta igång en bil. Gott nog.

- Öj chilla, sätt dig bakom ratten så puttar jag!

- Nej fan, det går inte, bilen är krockad, det stod en taxi i vägen.

En knapp halvtimma senare står bilens säkert parkerad i garaget.

- Öj, du måste berätta åt vilket håll tunnelbanan, RER B, ligger, vet du förresten när den börjar gå på morgonen? Nån sa halvsex

- Ja, jooo, halvsex börjar den gå (inte helt övertygande), jag visar hur du tar dig dit.

Det sista grabbarna i bandet sa när dom skickade ut mig från efterfesten var att jag såg "super-metrosexuel" ut. Snubben från bilen är i äldre tonåren, har huvan på häng, kepsen på sned, jävligt tacksam, och lite flackande i blicken.

Han pekar ut vägen, jag tänker försöka nattbussen, frågar några på vägen, stöter på ett av paris mest kända skatespots (trannies), när jag kommer fram till RER B är det ingen idé att vänta på nattbussen längre, det är 13 minuter tills reguljärtrafiken börjar gå. Jag känner hur alkoholen kryper mig in på skinnet och lägger ner mina sista mynt i läskautomaten, - jag har precis råd med den billigaste drickan. "retour de monnaie". Alla läskautomater längs hela perrongen är pajja, men på andra sidan rälsen finns en som lyser.

När jag kommer till andra sidan, efter att ha gått runt, inte över spåren, funkar inte mitt tunnelbane kort.

- Kom här

- Tack som fan

Den slappa snubben som släppte in mig på fel perrong var verkligen schysst. Jag köper min dricka. Går tillbaka till rätt perong. Tar tåget hem. Går sista biten. Tar fram nyckeln. Fel ficka. Fel ficka. Kollar alla fickor men nyckeln ligger ingenstans. Ja ni fattar. Vilken jävla tur att jag är så jävla öppet sinnad att jag tagit bort alla gardiner och låter fönstret bara stå halvstängt. 25 minuter av "cambriolage", - inbrott, senare så sitter jag och bloggar på mitt rum.

Måste skriva på P.O. Box facebooksida att dom ger mig en nyckel som det står 153 på om dom hittar nån. Imorn ska jag besöka offentliga byggnader som franskaläxa.

fredag 18 september 2009

fest på skolan

Det har varit två "pubar" på skolan hittils. En i onsdags, i lokalerna i paris, och en i går här ute i Cachan.

en pub innebär att dom säljer öl för 0,5€ och spelar så hög musik så att man inte kan prata, och dansar till discomusik i ett halvdunkel med en spegelboll som diskobelysning och blir svinpackad, eller i alla fall hyffsat, och mår dåligt dagen efter.

Seriöst?!

torsdag 17 september 2009

söta fröken

Franskafröken var jättesöt. Bland annat kunde man under lektionen anmäla sitt intresse för att gå på vissa teaterföresställningar som hon skulle gå på. Det är reducerat pris eftersom det är någon form av höstfestival i paris.

Ingen annan anmälde sig till något teatertillfälle, jag anmälde mig till alla.

internets

nu har jag internet i mitt nya, lätt rosa, hem. ett slitet rum på ca nio kvadrat med toallet som läcker o ducsh i korridoren.

nya skateskor köpte jag idag å, C1rca 5-0 Lopez, verkar shyssta

Nu måste jag dra på franska lektion!

måndag 14 september 2009

hos tel

nu har jag detta dilemma att jag vill uttrycka mig kort och konsist, men skulle kunna skriva i flera timmar utan kunna få med i närheten av allt, så här kommer några korta påståenden som får försöka tala för sig.

Utan Filip Fischer hade jag aldrig i ens närheten hunnit till flyget.

Det billigaste flyget gick till prag å bytte där.

Flyget till prag var en och en halv timmer försenat.

Jag skulle få flyga med Airfrance istället, direkt.

Airfrance var så pass försenat att det till ochmed kom fram senare än vad Pragflyget skulle gjort.

Det billigaste vandrarhemmet heter Aloha, spelar surfmusik, säljer öl, 18€ natten, frukost ingår, gratis internet om man har laptop, man får låna paraplyer och hårtorkar gratis, dom har filmvisning på kvällarna, det ligger i 15 arrondismanget, fullt med ungdomar i olika kategorier. Även om det inte är så att man snackar med alla så myser jag bara av att vara här. Stämning.

Skolan, ESTP, trodde att jag var en kvinna, och hade fixat boende i ett "kvinnorum" åt mig från den 1:a oktober. En ryska skulle bo i rummet tills dess. När dom fick min anmälningsblankett, inklusive ett foto, förstod dom att dom hade att göra med en äkta dalkarl, och placerade mig i ett herr-rum, som var ledigt from september.

Skolan meddelade inte mig att jag var en herre, eller att jag kunde bo där from september.

Tur det, annars hade jag missat Aloha Hostel.

Kvinnan som skulle räkna ut hur mycket jag skulle betala för boendet räknade månaderna september, oktober, november, december och januari hela fyra gånger innan hon räknade rätt (hon fick det till sex månader varje gång innan det)

Jag har blivit kompis med en mexikanare, två franska tjejjer, och två kolombianska tjejjer som är kompisar med mexikanarn.

När jag kom tillbaka till hostelet efter att ha vart på Numero 9 på bio med sydamerikanarna så funkade inte nyckeln till rummet klockrent, så en som var därinne öppnade. Det var en helt desperat uppgiven amerikanska som hade lyckats tappa bort sin kompis på tågstationen när dom gick upp i en trappa. Hon frågade om jag hade en telefon, sen vägrade hon låna den för hon hade köpt ett telefonautomatskort, sen mer eller mindre tvingade jag hennen att låna min telefon, sen tvingade jag henne att kontrollera numret på min dator. Klassiskt fel, hon hade inte tagit bort nollan i riktnumret till hennes kompis Makedoniska mobilnummer. Svar på första signalen och kompisen som hade varit spårlöst borta i flera timmar var bara några minuter bort.

Jag har skaffat franskt telefonnummer +33 (0)6 34 16 08 74

Paris je t'aime!

söndag 13 september 2009

attans

17:30 blir ju halv sex, inte halvt åtta. Jag hade nog behövt dom där två timmarna

spännandemelodin i batman

så jäääävla peppad, halvåtta går flyget, mycket städning att göra innan dess, ska packa å boka vandrarhem å, nananananananana-nanananana BATMAN!

lördag 12 september 2009

fransosens fråga

Min vän, som passande nog har smeknamnet Fransosen, undrade vad som är på tapeten. Bra tänkt där!

Grejjen är ju den att jag som student vid KTH ska på två utbytesterminer, varav den första, i Paris på skolan École special des travaux publics de l'industrie et du batiment (ESTP), börjar på måndag. Till våren ska jag till University of Melbourne i just Melbourne.

Idag har jag köpt en ny pytteliten vit dator som jag ska ta med mig, och köpt flygbiljett (se nedan). Håller som bäst på att vänja mig vid tangentbordet, Ä är lite svår att pricka, men annars går det ganska bra

Masshysteri

Ja, eftersom detta kan ses som nån form av hejdåhelg så skriver jag om det också.

Igår, på masshysteri, som naturligtvis var hysteriskt bra, och Pierced Arrows, så sa en som heter nicke bergh att han tyckte att det var tråkigt att jag skulle åka iväg, -"för att jag var den mest icke-stockholmaren i hela stockholm". Hur fan fick han det att gå ihop? Då borde det ju vara bra att jag åker!

Flyg

då så, flyger imornkväll runt sexsjutiden från arlanda

torsdag 10 september 2009

flyget som inte ens flyter

ja så kom hela nojjan under sen eftermiddagen som en betongvägg i tvåhundra knyck. här sitter man, har inte styrt klart med lägenheten, den ser ut som en byggarbetsplats, inte fixat flyg å priset har femdubblats sen sist jag kika men då sket jag i å boka, utan anledning, har inte börjet packa å vet inte vad jag ska ta med för jag har ingen aning om vad det är för boende som skolan där har fixat åt mig, plus att forsta två veckorna har jag inget boende alls.

men idag fick jag iaf svar från csn så det verkar som jag får pengar iaf, 'å med pangar på fickan var ja ganska cool' - som svullo skulle ha sagt om han varit i livet.

sen kom jag på att det är val bara ringa till skolan där å fråga dom hur dom tycker jag ska göra. å då började resfebern segla bort som en koster för slör, å sen ringde fan akif, han ville bära kartonger, men det var typ försent, så vi tog en promenad, han skulle till röda linjen, men vi bara gick å gick. Ni skulle vart med när vi åt glass vid järntorget i gamla stan, glass i nygräddad våffla med ben o jerry inuti, trots att det var morkt å kallt och att jag haft lov i nästan fyra månader å det kandes som om det var första riktiga dan på sommarlovet