puh...

okej

det var ju fest igår också, så det blev inte mycket sova. Upp med tuppen, först lite huvudvärk men iväg till plugget. Det är en sån dag idag då massa företag kommer å presenterar sig, fyra "föreläsningar" på förmiddan å en lite större på eftermiddagen.

Den "lite större" på eftermiddagen var med Vinci, världens största företag inom konstruktion och anläggning, självaste VDn, eller president som det heter här, var med och presenterade. Jag tänkte fråga hur dom ser företaget utvecklas framöver, och först tyckte jag det var lite pirrigt, ni vet, fråga på franska, 250 pers i lokalen, presidenten för världens största byggbolag osv. Men sen kom jag på att det är ju för fan bara å fråga. Ja, svårare än så var det ju inte.

När jag kom hem så gillrade jag bland annat en fälla för musen. Efter som han klarat av första banan var jag tvungen att konstruera en svårare. Nu är det som en triangel av klistertejp med en liten hög jordnötter i mitten. Mer lim, svårare, men mer belöning om hon/han klarar av det.

Sen bar det av på fest. Det här måste ni läsa!

Själva temat på festen i sig är helt absurt: Nya influensan! Man kan köpa drinkbiljetter för 2 och 4 €, och vaccinbiljetter för 50 centimes! När man gick in så fick man ett sånt där lysande neonarmband och ett munskydd.

Själva festen är väl som ni kan föreställa er. Insläppet börjar 23.00, mer än hälften börjar direkt att dansa på bord, upphöjnader och scener, utan vare sig självdistans eller avsaknad av självdistans. Just den delen bara älskar jag rakt av.

Musiken såklart av varierad nivå.

Två, eller var det tre tillochmed, avbrott för striptease stod även på schemat. Jag höll på å smälla av. STRIPTEASE på en studentfest!!! Först stod jag kvar ett tag och visste inte vad jag skulle ta mig till, men sen gick jag bort till baren och hängde där tills att faran var över. Jag tog även ett foto till bloggen men jag pallar verkligen inte lägga upp det nu.

Fransjackerna var verkligen stokade på stripteasen, så jag misstänker att jag får "förklara mitt uppträdande" under dagarna som kommer. Det ser jag fram emot.

När det började bli dags att dra var det såklart den bästa musiken på hela kvällen. Då var klockan lite efter fyra. En knapp timmes promenad senare i den riktigt kalla (faktiskt) parisnatten kom vi till busshållplatsen.

Vi hade riktig tur med båda bussarna som kom precis när vi kom till busshålplatsen, så hela hemresan tog inte ens två timmar, inklusive promenaden alltså.

Nu är klockan kvart över sex och det jag ska göra imorgon är att åka vattenskidor. Det skall vara 3 grader varmt imorgon.

Nu tror jag fan att jag ska sova utan att borsta tänderna. Och lyssna på Neil Youngs liveplatta Weld.

Ride on!