tre månader, tre infektioner, ett öra

Så gick jag till doktorn och fick ny medicin mot mitt ultrainfekterat öra.

Dagen har mest bestått i en fördömd trötthet som förgäves försökt piskas upp med kaffe och glada tankar. Benen har vart som blysäckar och gav till slut upp och sket i att dra å skejta, vilket var mycket synd för jag var extremt sugen!

Men jag kan dra av en rolig enekdot från helgen som kom på besök där inne i huvet där andra människor har sitt minne.

Mamma trodde inte att det var spindelnät som jag hade i mina cashewnötpåsar, utan något liknande, som ett annat litet djur, vilket hon för tillfället glömt namnet på, lämnat efter sig. Hon hade själv erfarenhet av det andra lilla djuret och bävade sig för hur jobbiga dom var att bli av med.

Och jag kan bekräfta att, om det nu rör sig om samma sorts djur, för det var iallafall ingen spindel, är i jönsonliganklass när det gäller att ta sig in. Och ut.

När jag kommit ungefär en tredjedel in på den tredje, och sista, av det tre cashewnötpåsar som inhandlats vid samma tillfälle och som samtliga innehöll "spindelnät" så gjorde som jag numera alltid gör när jag äter cashewnötter. Jag slog en kik.

Objektet för hela den här texten är egentligen obetydligt; en liten brun, segt sprattlande flugliknande insekt, som inte bjöd på mer motstånd än lite förvåning, kan man tro.

Debaclet dock, är desto mer komplicerat. Jag kan inte bestämma mig för om jag är glad att jag hittade brunflugjäveln, så att jag slapp äta upp den, eller om jag hade föredragit att bara, som jag gör ibland, skita i att titta på just den näven cashewnötter, ätit upp min lilla mästare, och aldrig vetat om hur äcklig jag är.

Sen är jag också väldigt delad mellan hur jag ska karakterisera rent kulinariskt. Fransmannen i mig, som jag försöker odla härnere, vill gå tillbaka till butiken, gestikulera orera och få pengarna tillbaka. Punkarn i mig fascineras å andra sidan av den dekadenta spiral som inte bara tillåter mig att äta skadedjur och dess avföring, utan dessutom vid det här laget betraktar det som rutin.

Just nu vinner punkarn, men det kan vara för att i boken som jag läser nu, och som är omåttligt populär i Frankrike, heter en av huvudkaraktärerna Lisbeth Salander.

Ja, låt vara att kopplingen till att äta skadeinsekter är lång, men å ena sidan så åt jag egentligen aldrig upp den, utan slängde den i soporna, och å andra sidan så är det sådant ni i eran tur får smaka, eftersom ni äter min blogg.

YO!

stretcha

jag måste verkligen lära mig att komma ihåg att stretcha när jag skejtat.

inatt slutade jag aldrig vakna för att jag hade kramper och sendrag eller vad det nu heter i benen och fötterna

ska komma ihåg det ikväll

la famille, - sauf le frere

ja, då har man haft besök av morsan, farsan och syrran i några dagar då.

Dom ville mest kolla hur jag har det, och inte turista så mycket, så det vart till att visa hur jag har det och äta på restaurang i tre dagar.

Bland annat åt vi på "Au Pied du Cochon", på svenska skulle man kanske säga För grisfotens skull, men vi kallade det hela tiden för Den lilla grisfoten. En restaurang i fyra festvåningar, helt specialiserade på grisfötter. Heltäckningsmattor med grisar på, servitörer som grymtar damerna i sällskapet i örat när dom minst anar det, och ett recept som vann vm i grisfotsrecept 1987.

Den här perioden har även innehållit en mängd intressanta iaktagelser, men dessvärre verkar det som om dom tagit autorouten rakt ut i det verkliga ingenting utan pasera min digitala verklighet.

I alla fall så drog dom imorse, i sen skejtade jag i eftermiddags, jag gjorde säkert minst 100 försök på treflippen utan att få till den. Men imorrn då jävlar!

Tusen tack mamma, pappa och lotta för att ni kom och hälsade på!

föasldkfjaeio

Dom viktigaste lektionerna vi har här är räknestugor.

Dom ger poäng på tentor, det är där man lär sig allt som kommer på tentorna och det är dessutom typ den enda gången man lär sig nåt på lektionerna överhuvudtaget här för det är sånt jävla stök annars.

I morse hade jag räknestuga i Hydrauliqu Urbain et Agricole. Det är nästan enda lektionen jag kan gå på för det krockar med mycket andra ämnen. Anledningen till att det krockar med andra ämnen mer än vad andra ämnen gör är att det är med en annan klass än dom ämnena. Vilket i sin tur gör att jag inte känner någon i den här klassen. Vilket i sin tur gör att jag inte kan få tillgång till "arkiven", tidigare studenters anteckningar och prov.

Det är nämligen med arkiven dom jobbar här. Det är tack vare arkiven som dom kan spela dator, snacka i telefon, spela kort och läsa tidningen på föreläsningarna.

Alltså var morgonens lektion en av de viktigare jag har här. Och alltså hade det hänt nån olycka nånstans i denna förlovade stad vilket gjorde att morgontåget swoshade fram i säkert femsex kilometer i timmen. ibland. mest stog det stilla.

Som tur var ligger det lite i min nya natur som utlänning att vara ute i god tid ibland, och den här morgonen var en sådan. Det räckte inte långt, men hellre till än ifrån. Så jag satt där på tåget och det tog tjugo minuter mellan två stationer som det ska ta två emellan. Tio minuter efter lektionens start hade vi fortfarande flera stationer kvar. Stressande.

Men jag läste deckare, försökte tänka att jag kan ändå inte göra nåt, när det helt plötsligt, insiktsfull som man är, förstod att det finns ju faktiskt ingenting som inte kommer lösa sig här. Jag är ju Erasmusstudent. Det var som om lugnet spred ut sig i hela tågvagnen och alla blev harmoniska. Jävla ulandståg. 2 poäng till min anpassningsförmåga.

Apropå anpassingsförmåga så har jag en förändring av min person, eller personlighet kanske, på G. Det handlar om egenskapen att uppskatta att sitta på toaletten, att inse att det är en plats med en särskild intigritet som ingen annan plats kan erbjuda, och om åsikten att denna egenskap är en av grundstenarna i det som utgör Eskil Österling.

Så nu har jag alltså börjat ståskita. Vi har ju bara två toaletter på tolv pers, och den ena har inte, och har aldrig haft, någon plastring. Icke destomindre har jag ibland sett att där finns bromsspår, och häromdagen började jag undra hur fan det kom sig. Sen kom jag på att läst nångång, i nån träningsguide för folk med tidsbrist, att en grej man kunde göra för att träna, men som inte tog nå tid, var att bajsa utan att nudda ringen, genom att bara huka sig alltså.

Sagt och gjort, jag provade. Lite smådrygt kan jag tycka, men det funkar ju. Jag provade även förut när jag hade läst den där guiden, men det slutade alltid med att jag satt mig ner ganska snabbt, och det är ju inte aktuellt när porslinskanten är alldeles nerkladdad av franskt ungdomspiss. Ska man dessutom hålla på och spara tid är det ju idealiskt, för inte fan "sitter" man länge heller.

Idag kom delar av min familj hit, morsfarsan å syrran. Äta-vila-äta semester för deras del, och jag hänger på. Yes!

Nu ska jag fundera på huruvida toaletteegenskapen ovan skulle skulle kunna ersättas med en "inte rädd för förändring"-egenskap.

Bonne nuit!

smusselpussel

Enda sättet att inte göra fel är att inte göra nåt alls.

Och det är tur det, för idag har jag gjort fel hela hela eftermiddagen. Egentligen borde jag handlat, tvättat, köpt flygbiljett till australien och massa annat, men jag kände att jag behövde dra ett strå till stacken med grupparbetet, så jag satt fram till åtta på kvällen och mätte en vägsträcka i fel intervall.

Häromnatten hörde jag lite prassel och i morse var det en mus i korridoren när jag kom ut ur duchen, det såg lite kul ut när den flydde ner för trappen och hoppade nerför trappstegen på väg till sitt hål. Och eftersom Bemo lämnade efter sig en tub superlim så byggde jag mushinder istället för att facebooka när jag tog paus från plugget.

Häftklamrar och konservburkslock kan man komma långt med, om man har silvertejp och superlim. Det har blivit en liten glipa i armeringen som jag gjorde förut för att hindra musen från att komma in, och nu har jag fyllt den glipan med vassa plåtkanter och klammers.

Sen har jag sett lite fotboll också. Egentligen tycker jag det är kul att säga att jag är helt ointresserad av sport, men eftersom det var humanistiska föreningen som anordnade fotbollskväll med Croque Monsieur så gick jag förbi. Jag kunde ändå inte komma åt tvättstugan. Det var Marseille mot Milan som spelade, och jag måste faktistk tillstå att det var lite spännande mot slutet, Marseille som skulle varit ett tattarlag, så vart det ett - ett, och stolpe ut för Marseille i sista fem.

Nu har jag gått och lagt mig, lakanen är fuktiga nästan blöta för att jag inte lyckades lösa tvättsituationen i detta inte så lättförståeliga land.

Blir våta drömmar månne?

I alla fall så lyssnar jag på Elvis.

första tentan och gamla kläder

Tja, idag hade jag första tentan, och det gick okej.

Varken bättre eller sämre. Comptabilité Analytique var ämnet, analytisk redovisning tror jag man skulle kunna kalla det på svenska. Inget riktigt ingenjörsämne, och inte så svårt heller, så det var kanske lite dumt att inte anstränga sig mer, för det hade nog ganska enkelt gått att skramla full pott.

Efter franskalektionen stötte jag ihop med iraniern, Ashkan. Jag visade mina nya gamla kläder och han tyckte att jag har väldigt bra smak.

Nu går jag och lägger mig tidigt, gud vad skönt!

bemo - en historia

Ja, att ha en äkta skatelärare på besök gjorde minsann underverk för 360-flippen!

I lördags var det skatelektionsdags. Bemo jobbar annars som lärare på skategymnasiet i fryshuset, så man lär ju utnyttja tillfället. Dagen till ära besöktes spottet La Bastille, även känt från franska revolutionen. Efter en hel del nötandes sattes även flippen, det kom på film och lades ut på nätet.

Av detta kan man dra slutsatsen att lärare är bra kontraproduktiva. Det var nämligen inte jag som satte flippen, utan verthenke, min värsta konkurrent! Han blev stressad av min facebookstatus och drog till frysen med sin videokamera, och nötte helt enkelt tills han satt den.

Verthenke vs. Eskil: 1 - 0

Bemos Parisvistelse bidrog till att etablera en redan påbörjad sanning; Paris är bäst med svennebananer!

Som tredje Parisbesök hade jag hunnit få lite tips på platser att besöka, och Bemo själv hade även några idéer. Detta gjorde att vi fick se grymm hardcore i form av... har såklart glömt namnet, och uberladdad poppunk i form av Toybloid, spana in dom!

Montmartre med härligt folkligt dunderdrag med dragspel, klarinett och chansonger fick sig en vända, likt ostbrickan i vinbaren i 11e arrondismanget.

Dessutom brända jag mer pengar än vad jag borde gjort i secondhandbutiker.

Både Bemo och jag hade oflyt med brudarna under helgen.

Men det var så fett värt ändå!

bemo i stan

Nu är bemo här, det är riktigt jävla skoj!

frihet

Ja, då har jag äntligen fått hålla mitt 15-minuters föredrag om frihet på franskan.

Det gick bra. Och tro det eller ej, men på köpet lärde jag mig Power Point, det var nog ändå det sista jag trodde jag skulle lära mig i det här landet. Det gick på en förmiddag ungefär, utan tutorials.

Sen åt jag middag med ett gäng spanjorer, och tro det eller ej, igen, men jag fick dom att snacka franska hela tiden!

Imorrn kommer Bemo, igen. Han skulle ju egentligen kommit för två veckor sen, men han hade ju köpt biljett tills 2010 istället, så jag hoppas det går bättre den här gången. Jag har hunnit hitta en hel del ställen som jag tror kan vara roliga att gå ut på tills att han kommer.

Det faller fortfarande höstlöv utanför mitt fönster, även om det inte är så många kvar som kan falla nu. När dom faller så lyses dom upp av en lampa som har skenet från mitt fönster. Det gör att dom lyser upp och ser ut nästan som små fallande eldar.

I Paris har gatubelysningen ett sånt härligt gult sken.

ny frisyr

idag har jag klippt mig.

När jag hade klippt mig så tyckte jag det var lika bra att ta en annan väg till skatehallen. Eftersom jag inte riktigt hittade och vakten utanför senaten var söt så frågade jag henne efter vägen. Jag var beredd på en anvhysning om att det inte var hennes jobb osv, men blev nästan påhoppad av henne så glad och tillmötesgående var hon. Genast plockade hon fram två kartor och en massa leenden.

Nästa gång ska jag inte vänta så länge med att klippa mig.

Jag träffade även på hon söta tjejjen idag, hon var kall och tittade mest bort. Tänk den som förstod sig på tjejjer.

Treflippen känns som den e på G. Annars var skejten rätt angenäm, utan att utmärka sig så mycket, men jag känner mig bekvämare med streeten nu helt enkelt.

Däremot Power Point är jag inte så bekväm med, får inte alls till nån snygg presentation, med fadader indikationspilar o dylikt, på ämnet Frihet.

Får se till att fixa imorrn helt enkelt.

Nu är jag helt färdig. Puss o gonatt bloggen.

Google Wave

Om jag skulle skriva vad jag har gjort idag så skulle det inte bli så spännande blogg.

Jag har mest hållit på med Google Wave, som är skickeligt spännande. Och börjat kolla lite boende i Melbourne för nästa termin. Det verkar ligga på runt 10 loppor i månaden för ett studentrum i melbourne, inklusive tre måltider per dag.

Också har jag tvättat också.

spindlar och nötter

idag har jag ätit upp det sista av en påse med cashewnötter som det var fullt med spindelnät i när jag öppnade den.

Jag tänkte att jag skulle inte reklamera den, utan äta upp den istället, för då skulle det kännas mycket lyxigare att äta cachewnötter utan spindelnät i framtiden. Fasst när jag öppnade nästa påsa så var spindelnät i den å.

Nu har jag varit här i två månader prick, av ca fem månader sammanlagt.

Idag har jag fått Google Wave. Det verkar riktigt häftigt, men också lite läskigt. Det kan nog ta ett tag att lära sig alla funktioner också.

Skejtarna i klassen drog o skejtade en park som faktiskt inte ligger så långt ifrån där jag bor, så jag hakade på dom. Jag drog en rejäl slam där jag gled på magen på ett rail en bra bit. Annars var det en kort men kul session. På vägen hem, i tunnelbanan, så var den en skejtare som sa att det faktiskt är rätt bra att skejta i Cachan, där jag bor!

På kvällen var det fotbollskväll och discodans hemma hos sebastion. Det var Frankrike mot Irland i VM-kval och fransmännen vann.

MEN YES!!!

Det går ju två skejtare i min "nya klass"!

Nästan alla ämnen som jag påbörjat nu på slutet är med en och samma klass. Och där går två riktiga äkta skejtare som skejtar mycket. Kanske lite väl duktiga, men jag får försöka hänga på ändå. Jag mötte dom på lektionen i förmiddags, då var det en som hade skate med sig. Sen åt jag lunch med dom, drog å hämta skejten o sen ut o skejta med dom. Riktigt värt! Supertrevliga snubbar!

När vi skulle äta lunch så var mitt vanliga falafelställe stängt, så jag hittade ett annat. Där åt jag den godaste falafel jag ätit nånsin, tror jag.

På väg hem tänkte jag smsade jag en spanjorpolare för å kolla om han ville med till gymmet. Men han skulle på en annan grej, så jag hängde med på det istället.

Det var ett gäng ungdomar som delade upp sig i två lag. Sen skulle varje lag gå runt i Paris och göra olika grejjer ilag. Tillexempel vara så många som möjligt på en cykel samtidigt utan att nudda marken. Vi klarade 7, men cykeln var parkerad, alltså den skulle vara parkerad, vi fuskade inte. Efterapa en staty. Måla karikatyr av en annans staty. Bygga en modell av en byggnad i Paris med hjälp av upphittade använda metro-biljetter.

Med oss hade vi också en fotboll, på den skulle vi få så många som möjligt att skriva ett ord som för dem bäst beskrev paris. Tror vi fick ihop 72 ord, på nån timmer drygt.

När vi var klara möttes vi upp i en lokal. Där var det kakor o grejjer. Dom presenterade sin "förening". Det visade sig vara troende från lite olika skolor som sammanstrålade för att dela sin tro och göra något roligt lite då och då. Antar att dom var katoliker men jag frågade inte.

Sen lekte vi en lek, där man skulle säga en bokstav, och sen var det nästa persons tur att säga en bokstav, och så vidare så skulle man bokstavera ett ord. Mycket trevligt. Bra för franskan.

Det är förresten fortfarande strejk på tågen så det är lite bökigt att ta sig runt i stan.

Men dagens stora grej är helt klart att det går två grymma grymt trevliga skejtare i min klass, eller i allafall i min skola!

Ride on!

franskalärarinnor och vad mer...

Idag skulle jag ha hållit föredrag på franskan.

Men för andra gången i rad fick jag inte hålla något föredrag, den här gången för att det tydligen av obligatoriskt att göra en powerpoint till. Jag vill ju rita på svarta tavlan.

Efter lektionen så skulle hon visa oss vägen till bussen, eftersom det är strejk på tågena. Så då fick vi tillfälle att prata lite mer privat, plus att jag fick byta till mig några till skatedagar. Ja, det betyder alltså att jag får gå på lektionerna på tisdagarna istället för torsdagar två veckor framöver.

Hursomhelst så visade det sig, typ, att hon är hängiven feminist. Man får väl läsa mellan raderna, för inte ens i frankrike tror jag att det är okej med lärare som pracklar på sina elever politiska värderingar. Hon tipsade även om några bra ställen att gå ut på. Jag tror att det är en riktigt bra tjej med andra ord.

Det kanske kommer mer om franskafröken framöver här på bloggen.

Sen på kvällen så tog jag med en vinare och gick till hon tyskan som jag var hos i förra veckan, hon hade lite födelsedagskalas. Jag trodde sötaste-hittils-tjejjen skulle vara där, men tji fick jag.

Det var mest utbytesstudenter och vin chaude. Vi klättrade upp på kallvinden och kollade var duvorna kom in någonstans.

På nåt sätt så avslutar jag nu bloggen med känslan av att det här har varit en dag då jag lärt mig mycket.

Dessutom tror jag inte högtalarna är trasiga. Jag hade nog bara reglerat volymen högt på högtalarna och svinlågt på datorn.

Brucans liveplatta 1975-85 får vagga mig till sömns. God natt kära bloggläsarkrets.

Ps. Min treflipprival verthenke satte tydligen inte treflippen idag heller.

Vietcong Pornsürfers är i stan!

Shit vilket roligt projekt vi håller på med i skolan.

Hela dagen har vi hållit på å ritat vägar på kartor, räknat ut kurvradier, försökt, - och lyckats, undvika bebyggelse.

Sen vare bara snabba knäcke-jordnötsmör-bananmackor och iväg på sleaze/glam-festival. Minifestival får man väl säga, fem band. Vietcong Pornsürfers var först ut, eller första bandet missade, så dom var väl egentligen andra bandet. Sånt jävla drag! Jag såg dom på Pub Anchor i våras nångång, och dom har både blivit tajtare och hunnit skriva några nya låtar, varav två var nya för kvällen. Nä, det är ju ungdomar i bandet, så det ger hopp om framtiden!

Kvällens stora överraskning var japenerna i Rama Amoeba, dom drog på ett psykobilly riff i några låtar, så sjukt bra, de å.

Stämningsfullaste av det stämningsfulla var kanske Alex och Tom. När jag kom fram med tunnelbanan så hittade jag inte stället, så jag frågade några som såg ut att vara på dit. Två långa hårdrockar med långt hår och jeansväst utanpå skinnpajjen.

- Ja, vi ska dit, vi visar dig vägen. Säger den ena killen.

- Oroa dig inte, men här ser det ut som vi borde dricka en Ricard först, vad heter du? Sa den andra snubben.

Ja, sen var vi polare. Dom kände dom flesta på hela stället, det var stort men inte så mycket folk. Alex bjöd på Ricarden, så jag tänkte bjuda tillbaka på en bärs. Men gissa!!! Jag glömde såklart koden på båda mina kreditkort!! Så drygt. Jag hade 10 €, men det räckte inte ens till första rundan. Nä, det var inge vidare. Störde mig på det hela kvällen samtidigt som jag försökte komma på koden till kortet som inte hade hunnit blivit spärrat ännu.

Jag kom aldrig på koden, men dom bjöd på mera öl, och så han jag precis med sista tåget hem också!

Sån jävla bra dag, och kväll!

samma visa

jaha, då missade jag en lektion idag också.

Som vanligt gick jag upp tidigt, fixade hela förmiddagen. Och missade lektionen på eftermiddagen för att jag läst fel på schemat. Andra dagen i rad, andra gången nånsin.

Sen var jag på michael jacksonfilmen. Sen drack jag lite öl. Under tiden kom jag på en del bra att skriva på bloggen, men jag glömde bort allt så det får vara kvar där i superspace.

Det är första gången jag dricker alkohol i nån avsevevärd mängd, vilket i det här fallet är en och en halv öl (med svenska mått), och det är kul att lägga märke till hur avsevärt mycket lättare jag blir påverkad efter ett så kort uppehåll som två veckor. Tre veckor var det säkert iofs.

När jag kom hem från bion så var det såklar fest på campus. Där mötte jag den sötaste tjejjen jag träffat sen jag kom hit. Ja, alltså, jag har träffat henne förut nångång, skrev om det då å. Såklart så skulle hon till å dra, men fortsättning följer. Hon addade mig på facebook för nåra dar sen...

Apropå brudar å sånt så är det ju en grej som är lite speciel här. Folk har stenkoll på mig, och speciellt tjejjer. Jag får komplimanger för lite det ena och det andra, men mest för att jag klär mig snyggt (!), o då ska ni veta att det är inte mjukisbrallor som standard direkt, många har skjorta i skolan.

Men jag tror att det är mest därför, jag klär mig inte som alla andra, visserligen väl avvägt, men framför allt självsäkert. Idag var det också en tjej som jag kände igen nånstans ifrån som hade koll på att jag har läst filosofi. Va!?! Hur många som läser bloggen har koll på att jag läst filosofi??

Sist men inte minst så låter det som om mina älskade högtalare håller på å lägga av. Den lilla gråsparvens stämma (Edith Piaf alltså) låter som en orkanvind i en mikrofon.

Imorrn är helgdag här så det är ett jävla festande o liv här nu. Det får duga som gonattsång.

Nu ska jag drömma om söta tjejjer!

Dagens spellista

strejk såklart

Idag strejkade dom på tåget som jag tar in till stan.

Jag hade missat att jag hade föreläsning i morse. Jag gick upp i tid ändå, men ordnade papper och sånt ett tag innan jag gick in på datorn, där jag såg att jag hade lektion. Då packade jag ihop och begav mig in mot stan. Jag skulle hinna gå på andra delen av lektionen i alla fall. Det var ju strejk på tåget, så jag tog bussen. Eftersom det var strejk på tåget var det svinmycket bilar, och det kändes som det gick långsamt. Men enligt klockan min så tog det inte så lång tig.

Det visade sig att klockan hade stannat. Jag hann inte till andra delen av lektionen. Naturligtvis var det första lektionen någonsin i världshistorien där man får poäng på tentan genom att närvara på lektionen.

Sen drog jag o skejtade. Det var så packat på tunnelbanan att dom hade vakter som släppte in folk på perrongen när det fanns plats.

Där jag stod i tunnelbanan var det en som satt på en nedfällbar stol. Man ska egentligen inte sitta på dom när det är så mycket folk, så det var en som sa till den som satt att den inte borde sitta. Så började dom argumenter. Det var jättekul. Alla som stod där hörde, och det vart lite gemenskap av att höra dom argumentera. Vi stog där och lyssnade, och om blicken råkade möta nån annans blick så log man litegrann, och sen fortsatte man le. Ända tills den som satt beskyllde den andra argumentören för att vara rasist. Då var det inge kul längre. (Obs, han sa inget eller verkade inte vara rasist, men då slutade det liksom vara charmigt)

Bredvid skatehallen, på motorvägen, håller dom på å bygga om. Det är väl inte riktiga motorvägen, men flerfiligt, och tungavstängning i mitten. Ni vet sånna där stora betongelement. Där såg jag en ambulans med sirener som åkte på vänstersidan av tungavstängningen, mot trafiken.

Fan vad kul det var att skejta. Nu börjar det bli så att jag känner rätt många i skatehallen lite ytligt. Treochenhalv timmes skate, och sen en massa bök å ta sig hem. Vart väl en tretti treflip försök. Det kommer nog snart.

När jag väl kom hem lagade jag mat för första gången på nästan två månader. Hälde konserverade linser, rapsolja, salt och peppar i en kastrull och ställde på plattan, som jag i sin tur hade ställt på fönsterblecket.

Där skulle jag kunna öppna servering.

Sen hällde jag på lite cachewnötter och åt tillsammans med knäckebröd samtidigt som jag skypade med lillsyrran. De va najs de!

Dagens playlist

punk punk punk

Idag har jag kommit på en grej som man skulle kunna basera en text till en låt på.

Spotify har kommit att bli helt okej vad gäller punk, vilket naturligtvis gläder mig härnere. Country har det alltid funnits, hårdrock likaså. Sen är det klart att små oberoende hardcoreband inte finns där, men det är väl bra på sitt sätt. Att dom står på sig alltså.

Boken jag läser nu utspelar sig delvis under andra världskriget, och i Frankrike. Alltså handlar den inte om judeutrotningen, men den nuddar vid ämnet. Tyskland ockuperade ju Frankrike och behandlade judarna här dom som dom gjorde varhelt dom for fram. När jag läser om det där blir jag så innerligt tacksam att jag lever nu, här och nu!

I övrigt har jag mest legat på sofflocket hela dan. Läst min bok, lyssnat på punk o hardcore (hardcore finns ju på myspace också) tuggat tuggummi å haft det svinbra. Jag bajsade två gånger innan frukost, två riktiga gånger. Visserligen brunch, men ändå. Åt en rejäl brunc o rejäl middag.

En sista reflektion.

Alltså, utöver det absolut nödnändigaste har jag alltså bara legat på sängen och läst en bok. Och tycker att jag har haft det jättebra! Det behövs med andra ord inga Gröna Lund om man har ett spännande huvud.

Förresten, nu knackade en spanjor på min dörr, och jag orkade inte öppna, så vi pratade genom dörren, utan att höja rösten. Det gick hur bra som helst, man märkte knappt att den var stängd. Då kan ni fatta att det låter mycket när dom festar och skriker i korridoren utanför. Men det blir morgondagens problem det, lördagar och söndagar brukar vara rätt lugna.

Dagens spellista, hittils.

sjukt nöjd

Asså det är så fett när allt löser sig av sig självt.

Idag lutade det väl åt en lugn dag. Ingen fest på schemat, dom är ju alltid under veckorna, lite pappersarbete att stå i, trist väder. Så cyklar en tysk tjej förbi utanför mig och bjuder mig på middag. Perfa!

När vi äter middag, couscous kokad med kokosmjölk och med massa olika frukt och nötter iblandat, snackar vi såklart med varandra. Vilket resulterar i att jag kunde ta deras gamla kokplatta och fick låna en kastrull av henne. Så nu kan jag laga mat om jag vill!

Vidare så är deras kök ett gammalt studentrum som inte används, och bredvid mig finns ett tomt rum också. Jag ska försöka styra så att vi får använda det rummet som kök.

Dessutom hade hon kuddar och täcken som jag kunde låna, och igår så sa min cykelkompis att jag kan låna madrass av honom. Så när Bemo väl kommer, 2009, och även Sofia och hennes kompis lite senare, så verkar det alltså som om allt finns på plats för övernattning.

Och jag som älskar att inte kasta, inte överkonsumera, återanvända, återvinna osv. Jag blir alldeles glad i hela kroppen när allt löser sig så här otroligt bra. Och allt jag gjorde var att jag satt framför datorn, så bara hände resten!

Bara ena plattan skall tydligen funka

Dagens spellista

cykelskate

Idag hade jag två spännande föreläsningar.

Speciellt Gestion des Eaux, Vattenförvaltning, var sjukt skoj. Där fick vi bland annat lära oss hur det kommer sig att det inte är nåt krig mellan Israel och Egypten, men ingen fred mellan Jordanien och Israel. Eller en av anledningarna.

På kvällen var jag till en kompis och han som han bor med på typ middag och vinprovning. Dom åt på nåt franskt sätt med lite korv här, paté där, och ost och efterrätt när det behövdes. Och så vinprovning mitt i och facebook vid sidan av.

Ett kul fenomen utspelade sig när jag skulle till o dra. Kompisen, som är en av mina bättre kompisar här och en hängiven tävlingscyklist skulle visa sin favvofilm, eller vad man ska kalla det. Det var nån gammal filmdel med Rodney Mullen där har kör mycket darkslides o lite freestyletricks, sent 90-tal skulle jag gissa. Jag slog på Cheese and Crackers innan jag drog. Han vart stokad.

Imorn bitti är det räkneövning i Comptabilité Analytique, och nu somnar jag till Billie Holliday!

mmmmm

bra skejt idag!

imorn kommer Bemo............NOT!

Ja, var började den här dagen nu igen?!?

Justja, frustration över att kaffebryggarn som jag köpt för alldeles för mycket pengar slutade funka igårkväll och inte funkade imorse heller. Kaffejakt alltså, betalkaffejakt.

Började en ny kurs som verkar sjukt kul, Amenagement Espace Urbain.

Sen ringde Bemo. Han hade råkat boka resa i november år 2010 istället, så han kommer om två veckor istället för imorrn.

När jag skulle reklamera kaffebryggarn kunde jag inte hitta kvittot. Dyra jävla kvittolösa kaffebryggarjävel! Men efter att faster Maud och mamma ringt och peppat provade jag att reklamera ändå. Det gick vägen, fast det var slut på fina röda så jag fick ta en tråkig svart istället.

Sen gick jag fan å gymma å. Egentligen fick jag inte gymma för mitt namn var inte med på nån lista, men det löste sig. Så jag fick gymma med ett amerikanskt fotbollslag (alltså franskt lag i amerikansk fotboll, ni fattar) som var där mer i bodybuildingsyfte än träna-upp-vänsterben-efter-skada-syfte. Jävlar vad jobbigt det var att gymma med dom!

Sen nu på kvällen så tänkte jag förbereda lite inför morgondagens räkneövning genom att kika lite på gamla elevers anteckningar. Det funkar rätt mycket så här, att man kopierar det som gamla elever gjort o lämnar in. Och jag har fått massa sånt inscannat material, men jag har inte tittat på det tidigare.

Där var så klart lite gamla prov, några gamla projekt och sånt som man kan tänka sig finna där, rätt bra sortiment. Det som förvånade mig var att där var en hel bunt med fusklappar! Va!?!

Idag har jag faktiskt bajsat tre gånger, det måste vara nån form av rekord tror jag.

fransjacker vs. spanjacker

Ikväll när jag satt å åt knäckemackor till middag knackade det på fönsterrutan och upp över fönsterbrädan tittar en talande, försynt Leffe (Belgisk ölsort, mycket god)

Anledningen till att jag satt hemma och åt knäckemackor att jag först tänkte äta med Jose-Alvaro, en spanjor som umgås en del med. Eftersom han är spanjor borde han ju äta med nån annan spanjor, och därmed föll även jag i den spanska fällan, där man måste vänta timme in och timme ut på att den sista personen ska dyka upp. Det saknas alltid minst en. Så dom bara väntar och väntar.

Till slut tröttnade jag på att vänta. Sen ska dom ju hålla på och bestämma sig för ställe att äta på, bestämma vad dom ska äta. Ni fattar, det tar ju aldrig slut. Bäst att lägga benen på ryggen alltså.

Knäckemackor alltså. Den talande ölen kom via Jean och Jonas som var på campusets fest som vi har här en gång i veckan. Dom tyckte att jag behövde en öl också. Vicken tur att jag inte väntade fem minuter längre på spanjorerna!

Så jag fick bjuda på knäckebröd och jordnötter istället. Mycket trevligare.

räknar miniräknare

Miniräknaren till vänster tog jag med från Sverige. Den visade sig inte ha överlevt resan. Okej, det är en övervintrare från gymnasietiden, har 12 år på nacken. Så jag köpte en ny, utan graf och inte programerbar, vad ska man med det till. Den i mitten. Jag han använda den en gång. Sen fick vi "individuella miniräknare" från skolan. Sånna som man ska har för att kunna ta med till prov. Då får dom tydligen inte vara programerbara. Den till höger. Exakt likadan som jag precis köpt.

Idag har jag ätit tre pain au chokolat.

Kort o gott

Jag vaknade och gick till doktorn. Hon gav mig medicin mot öroninflammationen som jag fick när vi åkte vattenskidor för tre veckor sen.

Åt lunch på restaurang för 2€80 och drack kaffe på ett fik för 5€.

Köpte en introduktionsbok till begreppet frihet i filosofibokhandeln utanför Sorbonne. Läste boken i Park du Luxembourg.

Blev återigen bjuden på middag av Ulla, Karin och Ivan. Dom är underbara!