Intro igen

Avsikten att blogga litegrann nu när jag ska iväg på resa igen finns där, men hur mycket det blir beror väl lite på hur bra uppkoppling jag får tillgång till.

Nu ska jag alltså till Tanzania i två månader. Det är med plugget igen, den här gången själva examensarbetet, som skall utföras nånstans i Tanzania. Vet inte riktigt var. Egentligen skulle jag redan ha gjort den här resan, i oktober-november förra året, men då gick jag och bröt handen så jag fick skjuta på det.

Sista tiden har också varit lite speciell. Först började jag äta Lariam, ett malariaprofylax som man ska äta lite innan man drar. En av de eventuella biverkningarna man kan få av Lariam är att man blir deprimerad. Så jag tog en dos och fick lite mardrömmar och såv lite dåligt. Jag har ju inte haft mardrömmar sen jag var barn, och alltid sovit som en stock, så det var väl ett dåligt tecken. Men eftersom det blev lite bättre mot slutet (man ska ta ett piller i veckan), så tänkte jag att det var det, och tog ett piller för nästa vecka också.

Den veckan sov jag ännu sämre, och hade flera mardrömmar, och tillråga på allt så kände jag hur humöret påverkades ganska bestämt. Inte för att jag blev deprimerad eller så, men alla svängningar liksom försvann, och jag kände mig mer som en zombie. Satt där på julmiddagen och hela släkten var samlad och glad och tjoade och tjimmade och jag satt mest och tittade in i väggen. Svarade på tilltal ibland och tittade in i väggen.

Så då bestämde jag mig för att skita i att ta några fler Lariam. Dom sa det på vaccinationskliniken att kände jag mig det minsta konstig skulle jag sluta ta dom direkt, så det tredje pillret, som jag skulle tagit på nyårsafton, tog jag alltså aldrig. Och jag känder redan viss lättnad över att slippa vara zombie. Men vafan tror ni händer då?!?! Jo, såklart går nån helt random dude och klipper till mig,synbarligen helt utan anledning (jag minns ingenting alls) så att jag blir medvetslös och får hjärnskakning och får ligga och sova och ha ont i huvet och hela den biten. I en vecka till!

Allt det där var i Jämtland.

Nu är jag tillbaks i Stockholm och har börjat förbereda mig inför avresan till Tanzania och Dar es Salaam i övermorgon. Jag har återfått humöret och hjärnan känns, kanske lite kantstött, men i stora drag som den ska.

Det här blir fett!