Paradis och sänghimmel

Dan började med att jag betalade hyran för en månad, 180 US$, och skulle ta daladalan ner till Mwenge. Men när jag stod där och väntade så kome en gubbe körandes tillsammans med sin hustru, och undrade vart jag skulle. Jag sa vart jag skulle och han sa "hoppa in". Tio minuter senare stod jag vid Oil Com i Mwenge. Generalisera ska man ju inte göra, men gör man det ändå skulle man nog säga att Tanzanierna är världens mest gästvänliga folk.

Där vi Oil Com mötte jag forskaren, och vi väntade på henne kompis systerbarn som skulle följa med oss och bada. Men dom kom inte. Vi blev oroliga, men efter några om och några men visade det sig att som inte hade åkt hemifrån ännu. Så då drog vi till stranden.

Först fick jag stå rätt länge i daladalan, och fick lite ont i nacken av att böja huvvet hela tiden, men sen fick jag sitta sista biten. Fram tillochmed, för att jag var mzongo, - europé. Gästvänligt, som sagt.

Stranden vi åkte till låg på ett lyxhotell. Själva stranden verkade vara offentlig, men låg man på lyxhotellet så kunde man lämna grejjerna medans man badade. Vi hade köpt med lite mat och frukt, och köpte lite kaffe och badade och hade det som i himmelen i några timmar.

På vägen hem köpte vi lite mer mat, mest till mig som inte hade någon hemma, och så gick vi förbi forskarens kompis som höll på att fläta håret hos en hårfläterska. Att fläta håret verkar vare en institution här.

När jag betalade hyran sa hyresvärdinnan att det nog var klokt att använda myggnät, vilket jag inte hade gjort eftersom alla fönster har nät för sig. Så nu ligger jag här och är trött med en uppochnedvänd strut av nät över huvet. Det känns lite som jag inbillar mig att en sänghimmel måste kännas.




Stranden



Där vi köpte mat och juice (var tvungen att ta bort bilden, för dålig uppkoppling)

Hårflätastället. (samma här, med bilden)

Location:Makongo Juu