För trött för att blogga egentligen men jag gör ett snabbt försök, har ju ändå datorn och word igång.
Dagen började fett nice, mango, passion och banansallad och kaffe till frukost. Fyllde på telefonen och tog Dala-dalan ner till Mbilisi City, vilket är ett klassiskt köpcentrum i typ amerikansk tappning. Tänkte skaffa ett telefonkort till min andra telefon, men det gick inte utan leg. Det är en regel som skall ha införts i sommras, och även om jag inte vet hur så gissar jag att det är ett sorts tecken på utveckling.
Då beslöt jag mig för att försöka köpa lite kläder, behövde ett par brallor till och en skjorta skulle sitta fint. Så jag gick till marknaden och hittade till slut både skjorta och brallor som jag gillade. Prutade bort en sjättedel, och vart väl blåst som bara den på de sista 50 000 shillingena.
På det är det dags att ta sig upp mot skolan för lunch. Jag tar då fel dala-dala, är tvungen att åka tillbaka med en annan, och sen byta till en tredje sista biten. Tre avgifter istället för en. 2 kronor och femti öre åt skogen. Eller, femtioöringar finns ju inte ens längre så då förlorade jag tre kronor helt enkelt.
Efter en god lunch blir det dags för fältresa för att titta på områden igen. Den här gången tittar vi bland annat på stans nedlagda soptipp. Den ligger praktiskt nog i exakt anslutning till den stora floden som rinner genom stan, och allt vatten som läcker ut därifrån används i princip orenat för att bevattna odlingar nedströms. Eller allt vatten kanske inte går, men ni fattar. Trippen var helt sjukt givande, jag älskar att åka runt med min handledare och titta på olika ställen.
Väl tillbaka var det inte mycket att göra, jag hade ju lämnat datorn hemma och handledarn hade annat för sig. Så då mötte jag upp med min nya vän, den svenska forskarens pojkvän, och han tog mig på cykeltur. Men vilken tur sen! Först minisafari genom universitetets stora obebyggda område, som påminner lite om en park. Där såg vi apor, blåstjärtade pungapor, eller hette dom blåpungade apor, och lite olika fåglar. Plus att jag kan glädja er åt att vi såg en dam som utgjorde universitets reningsverk, så nånstans renas det i alla fall! Vidare på cykel genom stan och livsvimlet, det är verkligen ett helt fantastiskt vimmel, och till slut hamnade vi vid marknadens början, vid Morogoro Road. Där sålde dom billiga pikétröjjor, begagnat, så jag köpte tre stycken för femti spänn. Kan nog bli fler turer dit eventuellt. Begagnade var dom, vintage style!
Och sen upp för att möta upp svenska forskaren, deras norska som dom bor med, och svensktanzaniern Raul som är på besök i ett par veckor. Det åts stekta bananer med böner och piri-piri på poppisställe och sen vidare till poppiskrog där det dracks goda öl och komms överens. Sen vidare hem, på cykel, nu med cykellyse, genom den vindlande afrikanska natten. Hem till dom alltså, där hade jag min rygga och sen tog jag Bajaj upp till höjden där jag bor. Chaufförn verkade packad.
Men det är helt sjukt det finns så sjukt mycket att berätta, men det är bara glömma, går inte, basta!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.