Lite till (den 25 januari)

Okej, livebloggen räckte inte riktigt. När jag tryckte "publicera" på bloggen från internetcafét var det 4 sekunder kvar på min tid, men när tiden gick ut hade "publicerasidan" forfarande inte laddat. Jag visste alltså inte om den hade blivit livebloggad över huvudtaget, plus att det var lite stressigt mot slutet.

Men skitsamma, det mesta kom med som skulle. Men däremot tog ju dagen inte slut för att det var klockan tio på kvällen och jag hade internetat kvar. Den som hade tittat ut genom något fönster i närheten hade defenetivt trott att dagen hade tagit slut. Becksvart. Inte några gatubelysningar och skit som lyser upp, men kanske någon lite eld nånstans. Själv skulle jag hitta mat. Att hitta mat hade varit trögt redan innan jag gick in på internetcafét, nu torde det vara helt omöjligt.

Jag gick fram längs vägen i beckmörkret. Först lös jag lite med mobiltelefonen, men när ögonen hade vant sig lite så tyckte jag att det var lika bra att vara helt blind. Nån bil, bajaj eller picki-picki lyste då och då upp vägen. Ett dilemma här är att jag inte hade ätit sedan tidig lunch, och att jag inte hade någon mat hemma. Ingen alls. Förutom lite torkade bönor som tar kanske tre timmar att koka och jag mest ville gå och lägga mig. Så när jag hade kommit hela vägen hem utan att hitta nån som sålde mat som gick att äta, ett tag trodde jag att jag hade det, för jag gick förbi ett ställe som luktade gott, men det var något annat, dessutom blev jag mest orolig när jag såg folksamlingen runt stället, så som man blir när man träffar på en skrällig och högljudd folksamling i beckmörkret och är helt ensam lång hemifrån. Meniallafall så när jag hade kommit hela vägen hem så fortsatte jag förbi hemmet. Tänkte att det kan ju inte skada att kolla lite åt andra hållet också, även om jag trodde att allt var stängt. Men då nästan direkt ser jag en kille som sitter och käkar pommes frites från en tallrik och jag frågar honom var han har köpt den. Han pekar över vägen. Där ligger ett hak.

Egentligen har det alltid legat där så länge jag har bott här, 10 dagar eller nåt, men jag har liksom inte tryckt in det i men världskarta än. Jag beställer. Tanten som jobbar där rättar mig. Har ingen aning om vad jag beställer. Misstänker att det är något med ägg, för hon verkar ha mycket ägg. Och med strips, för hon använder ordet fritti i bestälningen. Jag får en omelett med pommesfrites med chilisås på som hon ger mig take away på - bra gissat - som består av att hon lägger ner den i en liten soppåse och knyter åt. Egentligen är det väl ingen soppåse, men det ser ut som en dvärgtvilling till en svensk soppåse.

Omeletten är mycket god!

Efter det kommer jag ihåg att det är min tur att städa köket, fick veta det igårkväll, så jag borstar ur köket, borstar ut den lilla dammhögen på loftgången och sen ett rejält borsttag till och rakt ut på gården. Mitt eget rum ligger prick under. Sen svabbar jag. Tar med grejjerna ner till mig och repeterar. Fasst jag duschar emellan jag sopar och svabbar, för då får jag lufttorka naken medan jag svabbar mitt golv i det starka skenet från mitt lysrör. Ett bra sätt att svalka sig!