Kortare och bättre

En helt äventyrslös dag har förflutit och kroppen sprudlar av vardagsliv.

Uruguay ska ju åka hem imorrn, till Sverige alltså, så svenska forskaren, som är tillsammans med honom, tänkte ställa in sin lektion i morgon och sa det till sina studenter. Då svarade dom att det gick ju inte, för det är ju public holiday imorgon, så det finns inga lektioner att ställa in. Sen pratade hon med en annan elev, som ska tenta på onsdag, och då sa eleven att det gick inte att tenta på onsdag, för det är public holiday då. Nä, sa svenska forskaren, det är imorgon. Nej fortsatte eleven bestämt, enligt de senaste nyheterna verkar det som att det blir på onsdag. Tydligen har det att göra med månen, och nån mulla i något arabland ska tolka månen och beroende på det så blir det public holiday imorgon eller någon annan dag, om det blir imorgon så får vi veta det ikväll, på nåt sätt.

När jag hade parkerat cykeln hemma hos svenska forskaren och Uruguay och var på väg till fots utmed dom små gropiga gatorna så var det en kille som jag mötte som nöp mig i armen. Vi hejade inte eller nåt sånt, tror inte ens våra blickar möttes, men precis efter att vi hade mötts så sträckte han sig liksom tillbaka och nöp mig i armen. Inte hårt eller agresivt eller nåt, nästan anonymt, ungefär som att bli nypen i rumpan på krogen av en okänd. Jag funderade på om det kan ha varit så att han aldrig har rört vid en viting förut, och därmed tyckte att det var ett bra sätt att bete sig på.

Sen gick jag och åt chipsi maiai på en krog som ska vara rätt bra och som heter bullshit bar eller nåt sånt. Jag gick direkt till chipsidisken-delen och tänkte beställa, men då kom en servitris och tog beställningen praktiskt nog, för när jag var vid disken kunde jag ju peka på det jag ville ha. Sen försökte jag fråga henne var jag kunde sitta, och hon pekade på stolen där hon just suttit mellan tre andra servitriser, som i sin tur pekade på ställets enda lediga bord. Kul att sitta själv tänkte jag, och slog mig vant ned bland servitriserna och tog ännu vanare upp min nya swahiliparlör, som jag ju redan använt hos frisören en gång. Dom babblade på och jag fattade inte ett ord, tills det att servitrisen som tog min beställning även tog mod till sig och sa på engelska att hon älskade mig. Thank you, svarade jag, eller nåt sånt, under det att alla skrattar gott utom servitrisen i fråga som skrattar lite generat. Men inte så generat att hon inte någon minut senare, någon minut som vi andra suttit och parlörkommunicerat med varandra under hälften skratt och hälften andra språk, då tar hon i alla fall mod till sig igen och repeterar sitt förra budskap, men vill även att jag uttalar mig om mina känslor för henne. Road, om än inte lika road som de andra servitriserna, men mer road än själva servitrisen själv, säger jag att I have a fiancée, så får jag tillägga in Sweden, men det är i alla fall extremt roligt för de andra servitriserna och för undertecknad. Dessutom är chipsi maiaien, den grillade sötbanen (obs, inte sånna som finns i Sverige), salladen och piri-pirisåsen sjukt goda. Till råga på allt blir servitrisen apglad när hon får 500 shilling i dricks, typ två spänn. Men det var hon värd.

Sen går jag över gatan och ställer mig att vänta på dala-dalan. Jag har ju lämnat cykeln för att jag ska flytta imorrnbitti, och jag tror jag hinner tacka mig själv säkert 300 gånger för mitt kloka val bara mens jag väntar på dala-dalan, och när den väl kommer så tackar jag mig åtta miljoner gånger till. Det är så sjukt skönt att slippa vänta en halvtimme så fort man ska nånstans och det inte är rusningstrafik, och då kommer man ändå inte någonstans. Och så sjukt smooth att slippa stå upp hukandes inträngd bland en 20 andra stående resenärer i en minibuss som guppar och skumpar och låter (det gör iofs cykeln också) och känns som den ska välta ungefär hälften av resan, för att vägen är sne och förarn kör som om domedagen själv håller på att köra om. Eller så farligt kör dom egentligen inte, men på de här vägarna blir resultatet sånt iallafall. Dessutom låtsas biljettkillen inte ha fullständig växel, så jag blir blåst på 50 shilling, typ 20 öre.

- eskil, from his phone unit

Location:Kileleni Rd,Dar es Salaam,Tanzania