planera mera

En dag med fullt upp, trots att man ändå inte fått mycket gjort. Känns rätt typiskt Tanzania, man ligger i och jobbar men när man i slutändan tittar tillbaka på var man var på morgonen, så har man på kvällen inte kommit längre än att man förberett sig på att gå vidare. Det kan vara jag, det kan var tanzania, men jag har aldrig varit så förut, och hur tanzania var innan jag kom hit vet jag inte mycket om. Men det lär aldrig bli sig likt iallafall.

När jag kom hem på kvällen hörde dom av sig både från Safariarrangören som jag har försökt få tag på och från Kenya dit jag vill åka. Det verkar som det kanske blir av att åka både till Kenya en helg och sen Safari helgen därpå alltså. Full tupp alltså, och sen har biljetten hem till helgen därefter, fasst den tänker jag nog skjuta på.

Idag har jag för första gången fått höra svart på vitt (!) att vi mzongos (vitingar) kan klä oss lite hur vi vill och att ingen kommer tycka att det är konstigt, för att vi är vitingar. Man kan tycka att det är rätt udda, det är ju faktiskt en sorts rasism, även om ingen tar skada av den eller ens illa upp (såvitt jag vet). Naturligtvis skulle man kunna försöka ge en rationell förklaring om att vi vitingar inte är vana vid värmen eller något sådant och därför måste gå i shorts, men sanningen är enklare än så. Det har fått mig att känna mig lite obekväm det där med rasismen, utan att jag kan förklara riktigt varför. Naturligtvis finns det avigsidor med rasismen även här i landet, kineser verkar inte stå så högt i kurs, och somalier slår dom helt enkelt ihjäl rakt av om dom råkar komma in på landet på fel ställe. Men så nyligen kom jag att se det litegrann ur ett nytt ljus.

Man kan ju jämföra lite med hur man tror att det har varit i sverige genom åren, och även sverige har jag ju varit ett klasssamhälle av rang (!) en gång i tiden, med adelssläkter och hela faderullan. Lite så tror jag att tankarna går här, så som dom gick i Sverige när vi hade en betydande adel. Vitingar här har ju inte alltid bara varit utlänningar och vita, utan dom har även haft extremt mycket pengar om man jämför med den gemene tanzanianen. Så har det varit ända sedan den vite mannen för första gången uppenbarade sig här, och dagens vita män och kvinnor är fortfarande stenrika. Att det dessutom är ett utpräglat klasssamhälle sedan tidigare hjälper nog till med att begränsa tankesätten. Svenska forskaren räknade ut att rektorn på skolan där hon jobbar och jag är elev tjänar ungefär 30 gånger mer än de som klipper gräset på samma skola. I Sverige tjänar rektorn på kth (en mycket större skola) gissningsvis 3 gånger mer än trädgårdsmästarna, efter skatt alltså.

Nu är Tanzania visserligen en gammal afrikasocialistisk stat, så det har inte alltid varit så, under Nyerere delade alla på allt, sägs det. Men hursomhelst så tror jag att klassamhället av idag, i kombination av hur mycket pengar vita alltid har haft och fortfarande har, har resulterat i denna lilla rasism. Rasism i positiv bemärkelse alltså, sådan har jag aldrig trott att det fanns förut. Och hur positiv den än är så hade det varit ännu positivare om den inte fanns över huvudtaget. Men visst, då hade jag aldrig varit här heller, för då hade tanzania inte varit något utvecklingsland och då hade jag inte kunna få stipendie från SIDA för att åka hit, och även om jag hade fått det så hade det tagit slut redan på flygplatsen.

Just ja, nu kom jag på, jag köpte en svinstor vattenmelon idag också, på skolan. Dom som jobbar på skolan brukar ta med och sälja ibland om dom har odlat. Tyvärr så glömde jag den i skolan.